Klippkort borde jag ha…
…ja till sjukhuset alltså. Hade ju trott att alla vändor dit med mina brännsår skull räcka men icke 🙁 I tisdags kväll hade jag lite kruppkänningar, hes och hostig och hade lite tungt att andas, på onsdagen vaknade jag med feber. Ingen fara trodde vi, bara det att febern bara blev högre och den ville inte gå ner igen heller. Morsan tog ut mig på en promenad för hon trodde att lite svalka och frisk luft skulle göra att jag mådde bättre, fast när vi var jättelångt hemifrån kräktes jag ner hela mig 🙁 Tur att Melvins mamma var med och kunde låna ut en av Melvins tröjor till mig för jag var helt blöt. Morsan klädde av mig naken på överkroppen utomhus mitt i vintern – det var inge roligt kan ja lova!!! När vi kom hem var jag tvungen – ja det var INTE frivilligt – att ta en snabbdusch och sen däckade jag på morsan i soffan och där låg vi tills farsan kom hem. Då försökte dom ge mig lite dricka (äta var jag inte ett dugg intresserad av) men efter en liten stund kom allting upp igen i ett par omgångar 🙁 Så morsan fick ringa till 1177 (för tredje gången samma dag) och då sa dom att vi skulle åka till sjukhuset. Så det gjorde vi. Där fick vi hjälp att få ner febern och så fick jag inhalera lite medicin och så fick jag en glass och oj va gott det var! Efter en stund blev jag lite bättre så vi åkte hem igen. Och trötta var vi för klockan var nästan halv 3 på natten.
På torsdagen var farsan hemma med mig, men jag orkade inte leka så mycket även fast jag gjorde mina tappra försök…febern låg på omkring 39-40 grader fortfarande så ni förstår ju att man kände sig lite sliten. Äta var det inte tal om, nyponsoppa gick hem däremot, och lite välling till kvällen. Jag hade lite tungt med andningen på natten där igen så på morgonen ringde morsan till hälsocentralen så det var bara att klä på sig och åka dit och inhalera lite mer medicin. Det hjälpte inte alls den här gången så doktorn skickade upp oss till sjukhuset igen och där fick jag inhalera ännu mer medicin, flera gånger men det blev ingen skillnad…och 40 graders feber hade jag så jag var inte så samarbetsvillig, allt var bara jättejobbigt! Tillslut bestämde dom sig för att lägga in mig eftersom det var rätt tungt med andningen, febern fick dom ner litegrand.
Jag mådde helt enkelt rätt risigt så jag fick inhalera medicin varannan timme, det blev ganska många gånger med tanke på att vi kom in vid lunchtid :-/ Vi bestämde att morsan skulle stanna kvar med mig (tyvärr fick inte båda stanna) och jag blev tilldelad en väldigt ”mysig och ombonad” spjälis. Hade svårt att komma till ro där på kvällen eftersom jag var övertrött (hade inte sovit på hela dan nästan) och så blir man speedad av medicinen, och dessutom hjälpte den ju inte + att jag hade feber. Rätt mycket prutt med andra ord. Men tillslut så somnade jag efter en skvätt välling.
När nattläkaren kom in till mig, jag sov redan då, bestämde hon sig för att byta medicin eftersom den första inte hade gett nån verkan på hela dagen och kvällen trots att jag fått den så ofta…bra beslut! Jag fick fortfarande inhalera varannan timme men nu hörde man faktiskt att det lättade upp lite, och efter en superjobbig febertopp på natten så kändes det helt plötsligt som att allt vänt och började gå åt rätt håll! På morgonen hade jag inte alls så hög feber (typ 38.7Å eller nåt) och dessutom var jag hur törstig som helst så jag hade kunnat dricka all nyponsoppa i hela världen! Matlusten var dock inte tillbaks. När läkaren kom vid lunch sa han att det inte lät så illa och att det nog hade vänt eftersom febern var på väg ner så vi blev utskrivna och åkte hem 🙂 Mormor och morfar kom och hälsade på och gav mig en bok i present och sen när dom hade åkte hem tog jag och morsan en tupplur på nästan 3 timmar…hade lite sömn å ta igen om man säger så 😉
När jag vaknade idag var det jobbigare med andningen igen så sagt och gjort ringde morsan till sjukhuset och dom ville såklart ta en titt på mig. Jag fick inhalera lite mer medicin och så fick jag dricka lite kortison, och efter mycket om och men (har träffat 4 olika läkare och fått lika många svar på varför jag förmodligen mår som jag mår) fick jag en egen inhalator och astmamedicin med mig hem – vi ska börja använda den ikväll. Hoppas det hjälper nu så vi slipper fler sjukhusvändor!
Febern är nästan helt borta men jag har ingen energi i kroppen och ingen lust å leka eller nåt. Vill bara sitta hos morsan och farsan. Visst beror det nog också på att jag bara har gått på flytande kost (läs nyponsoppa, välling och vatten med ett litet inslag av kanelbulle) sen i onsdags men förhoppningsvis blir jag mitt hungriga själv snart :-p Blir väl inge dagis heller på nån dag eller 3, får avvakta och se lite. Avslutar detta deppinlägg med en bild på min nya polare!
14 mars, 2011 kl 9:54 f m
Usch vad jobbigt ni har haft det! 🙁 Nu får det fan vara nog